I kroppen min
Baksidan:
Jag har fått besked om en envis cancer. En elak.
En cancer som gjort sig omöjlig. Omöjlig på alldeles fel ställen. Och jag har fått besked om att jag inte kommer att klara mig den här gången. Det här är mitt sätt att hantera den här situationen. Mitt sätt att tygla det som har tvingat sig in i mitt liv. Det här är mina känslor ner de osar, fräser och dundrar inom mig.
I mars 2011 fick Kristian Gidlund sin första cellgiftsbehandling mot den nyligen upptäckta cancern . Han började skriva en blogg, " I kroppen min". Boken beseras på bloggen som fullkomligt har exploderat av besökare - miljontals människor har upptäckt Kristians starka, nakna, vackra texter.
Texter som träffar rakt i hjärtat.
Vad jag tyckte om boken:
Det är svårt att ge ord på vad man tycker om den här sortens bok. Det finns absolut inget negativt!
Kristian griper en från första stund! Första mening! Att få följa honom i den är summeringen av hans blogg är på många sett helt otroligt. Allt han vågar dela med sig av, den nakna saningen i hur saker går till, en stor del av alla tankar och drömmar som cirkulerar vid ett sådant besked och även under dess utveckling. Man kan sitta och låtsas följa med honom i de han skriver även om man hela tiden kommer på sig själv med att inse att man egentligen inte har en jäkla aning om hur det faktiskt skulle vara att bli drabbad av ett sådant öde.
Jag har under boken kommit på mig själv med att le åt hans många gånger charmiga skriving, kommit på mig själv med att ha tår fyllda ögon på det partier då han skriver om de han aldrig kommer att få uppleva.
Om Kristian av någon anledning skulle läsa den här korta summeringen av vad jag tycker om ett av hans livsverk hoppas och vill jag att han ska veta att han gjort skillnad. Att jag och många med mig har försökt ta till oss av det han velat förmedla. Försöker inse värdet i att inte stressa utan titta upp, andas in och se allt man rusar förbi.
Åttio dagar blå
Baksidan:
Som nyinflyttad i New York när den begåvade Summer snabbt stora framgångar med sin musik. Hon njuter av livet som violinist i en stor orkester. Under den attraktiva dirigenten Simòns vakande öga når hennes karriär nya höjder. Men den stora staden och hennes nyvunna framgång erbjuder nya lockelser och det dröjer inte länge innan Summer åter söker sig ut på farliga äventyr i en värld som lockar med njutning och vågade lekar.
Den välbärgade universitetsläraren Dominik saknar Summer i London och söker sig också till New York. han kan inte leva utan henne, och han tror sig kunna rädda Summer från hennes farliga begär. Vad han inte inser är att hans egna lustar kanske är vad som kommer förgöra dem båda...
Vad jag tyckte om boken:
Jag tyckte den här boken var grövre än den första. Sexet var betydligt mer ingående och ja, grövre. Som jag skrev på den första boken i den här triologin är det inte mycket till romantisering. I den här boken får man även följa Dominik lite mer i hans nyfikenhet.
Åttio dagar gul
Baksidan:
Summer - ung, vacker, sensuell och begåvad violinist - är fången i en trist relation med en man som är ointresserad av erotik. Hon går helt upp i sin musik, mest Vivaldi och Mendelssohn, och för att tjäna sitt uppehälle spelar hon i Londons tunnelbana.
När en huligan förstör hennes fiol får hon ett överraskande erbjudande från Dominik, en universitetslärare med starka och speciella begär. Han är förtrollad av Summer sedan han sett henne spela och vill ge henne en exklusiv fiol. Men han har ett villkor: hon måste spela för honom - naken och i hans hem.
Summer och Dominik kastar sig in i en halsbrytande erotisk relation där Summer får chansen att uppleva och bejaka en mörk sina av sin sexualitet som hon tidigare hållit tillbaka. De prövar gränserna för underkastelse och dominans och snart förstår hon att njutning också kan betyda smärta.
Kan en relation så fylld av uppslukande passion överleva?
Vad jag tyckte om boken:
Vet inte riktigt vad jag ska säga om den här boken. Många jämför den med femtio nyanser, det kan jag inte göra. Femtio nyanser är mer romantiserad medans den här är grövre i de sexuella äventyren.
Summer rådnar inte heller hela tiden i den här boken utan är en karaktär som är väldigt nyfiken på sin sexualitet och själv vågar se till att testa de hon känner för utan att egentligen känna någon rädsla.
Jagad av lögnen
Baksidan:
Ända sedan Rowan blev vuxen har hon varit brandman. Hon bekämpar skogsbränder i de farliga bergskedjorna i Montana. Kanske inte ett så konstigt val. Hon har alltid varit sin pappas dotter.
Rowans pappa är traktens brandchef. Hon älskar att leva nära faran. Att utsätta sig för farliga risker är att leva som mest intensivt enligt Rowan.
Men för ett år sedan övergick faran till ond bråd död. Hennes partner Jim dog under en skogsbrand som de tillsammans skulle släcka. Och nu sörjer Rowan sin partner och vän Jim.
Hon plågas av insikten att hon kanske hade kunnat rädda honom.
Det blir inte bättre av att någon i hennes närhet anser att Rowan är skyldig till Jims död, en person som inget hellre vill än att hämnas...
Vad jag tyckte om boken:
Bra läsning. Nora robert böcker kan vara spännande men det här var en ny nivå.
En små grinig, självständig kvinna som huvudkaraktär men hon är samtidigt väldigt charmig och jordnära. Det var väldigt lätt att följa henne och dom andra karaktärerna.
