Dyngkåt och hur helig som helst
Baksidan:
" Jag är bara så trött på superdupermorsor, självuppoffring, martyrskap, husfridsknull och falska glättiga fasader. Jag längtar efter verklighet, sårbarhet, och magar med bristningar.
Efter människor som vågar vara sig själva utan djupa klyftor mellan hur de känner sig och vad de verkligen visar upp.
Efter nya Marior som av egen vilja och egen funnen kåthet vågar be sin Josef om helt egoistiskt sex när lille jesusbarnet somnat. Mammor är väl också människor, eller? Sårbara. Svaga. Vilda och ömma.
Känslor som kommer och går. Tänk om vi skulle våga vara oss själva en stund innan vi dör.
Tänk om vi skulle fatta hur jävla vackra vi är.
Här är en bok om krönikor som jag skrivit i tidningen mama och delar ur min blogg som funnits i två omgångar. Kom nära "
Vad jag tyckte om boken:
Riktigt charmig bok! Mia skäringer är sitt sanna jag rakt igenom, man skrattar med henne åt hennes livs alla små roligheter och hennes sett att se på saker och ting.
Hon ger mycket av sig själv och sin familj i boken, framför allt vågar hon skriva om alla sina tankar även dom som man själv kanske haft men aldrig skulle säga högt till nån.
Hennes sätt att uttrycka sig på gör att man bara flyter med i hennes berättelse med ett ständigt leende på läpparna.
Hennes bok var svår att lägga ifrån sig, man ville bara ha mer!!!
Nya böcker!!!
Idag har jag fått massa böcker av min faster Nettan!
Tack så mycket!!!
Nära dig
Baksidan:
"Du ser lycklig ut när du sover. Döden är en evig sömn."
En mördare har börjat sin grymma lek. Han väljer nogrant ut sina kvinnliga offer, förföljer dem, iakttar dem och skriver hotfulla kärleksbrev. När han har kvinnan helt i sitt våld är mordet den slutgiltiga njutningen.
Mördaren blir alltmer hotfull. Tre kvinnor är utseeda till offer och polisen står maktlös. Man vet att de flesta lustmord begås av någon offret är bekant med, men vad har kvinnorna gemensamt? Vad är det som mördaren lockas av?
Zoe är en ung lärarinna som nyss flyttat till London och har många nya vänner. Jennifer är olyckligt gift, har tre söner och lever i lyx. Nadia jbbar som clown och jonglör på barnkalas och söker en ny mening med livet.
De tre kvinnorna tycks inte ha något gemensamt förutom mannen som tänker mörda dem.
Polisen har inga ledtrådar och kvinnorna är ensamma med sin skräck och förtvivlan.
Någon de känner är en mördare. Vem är han?
Vad jag tyckte om boken:
Riktigt spännande tidsfördriv, Man känner sig lika hjälplös och frustrerad som kvinnorna i boken.
Polisen känns inte speciellt lugnande i många lägen så man sitter spännt och undrar vad som ska hända här näst.
Man vet absolut inte vem mördaren är, det kommer inte fram förns sista kapitlet så man har gått om tid under bokens gång att spekulera.
Riktigt bra att författaren inte bara skapat en konstant spänning under hela boken utan också helt skilda karaktärer och konflikter.
Dandy
Baksidan:
" If you can dream it. You can be it "
Någonstans mellan det liv du lever och det liv du alltid drömt om finns Dandyworld.
En förtrollad värld där ytterligheter blir vardagliga och vardagen ett fantastiskt äventyr.
Andrew Drake är en ung drömmare som efter en trasslig uppväxt på barnhem beger sig till Platinum City,
de stora drömmarnas stad. Han inleder en karriär som gatumusikant, för musik är allt han kan och allt han lever för.
Mot alla odds blir han upptäckt, och i ett slag är han världens största artist - Dandy - älskad av fansen, hyllad av pressen och omsvärmad av vackra kvinnor.
Följ med Dandy på hans resa, som får honom att upptäcka vad han är ämnad för,
men som också håller på att honom allt.
Vad jag tyckte om boken:
Dandy var en perfekt bok att drömma sig bort i, man bara följer med Dandy i musikens värld.
Andreas har verkligen lyckats med det han tagit åt sig, han får in musikalen i den här boken.
Man ser alla scener och framträdanden framför sig, hur låtarna får liv.
Inte bara de fantastiska låt texterna bär upp den här berättelsen utan historien i sig räcker mer än väl.
Hans karaktärer är fantastiska och illustrationen i mitten av boken ger en ännu tydligare bild av det man redan fantiserat fram ur presentationen av dem tidigare i berättelsen.
Jag kommer sen...
Baksidan:
Natten till den 30 oktober 1998 förändrades för alltid Göteborg och "diskoteksbranden" blev ett allmänt begrepp. Det var även natten då Anne-Britt Söderberg förlorade sin dotter Johanna och påbörjade den mödosamma vägen tillbaka till ett gott liv.
Boken Jag kommer sen tar sin utgångspunkt i Anne-Britts liv och vi får följa henne förbi Johannas skrynkliga fötter på bårhuset, genom de mörka nätterna med tårar, kamp och förtvivlan men också fram till förlåtelse och nytt mod. Till en helt ny inriktning i livet.
Boken är även en djupdykning i historien kring en av Sveriges värsta katastrofer i modern tid. Den baseras på två års research och intervjuer med överlevande ungdomar, brandmän, chefsåklagare, kommunens stödpersonal, advokaten Thomas Bodström med flera. Jag kommer sen är en stark berättelse skildrad med mycket värme och hopp och är den första dokumentärromanen om "diskoteksbranden".
Vad jag tyckte om boken:
Ett absolut måste att läsa!, inte bara för att den är en del av Sveriges historia utan också för allt man får ta del utav och lära sig.
Eva delar med sig av hela sig själv och man känner det verkligen när man läser. Man får följa henne från första stund till tio år efter katastrofen. Genom allt det mörka, hela hennes sorgeprocess men också de glada stunderna och de starka människorna hon har omkring sig.
Hon presenterar oss för sin kära dotter Johanna och man känner att man lär känna henne som person i det Eva berättar om henne. Även hennes son Thomas och resten av hennes familj.
Boken är otroligt gripande då man inte bara följer Eva in på livet utan också får ta del av hur branden gått till och alla inblandade. De människor som skickats dit för att rädda liv, prata med de avlidnas anhöriga och så mycket mer. Man följer även en tidsstämpel av natten då "diskoteksbranden" inträffade.
