nlg

 

 

 

 

Baksidan:

 

 

 

I ett dussin noveller möter vi personer ur Jens Lapidus Stockholms Noir-värld, en och en i sina egna historier: Javier, Jorge, Ratko, Radovan, Natalie.

 

Men här märks också nya sidor av Lapidus förfatarskap, där den enskilda händelsen, det utmejslade minnet, den förtätade scenplatsen får sin alldeles särskilda laddning. Inte minst står den moraliska aspekten av brottet o fokus.

 

Hur förklarar en försvarsadvokat att man måste göra sitt yttersta varje gång man försvarar en påstådd brottsling, hur motbjudande handlingen än är?

Hur ser livet ut efter tio år i fängelse och en nedskitad meritförteckning?

Hur lever man som anhörig med en bror eller en son innanför murarna?

 

 

 

Vad jag tyckte om boken:

 

 

Väldigt lätt läst, olika noveller med huvudkaraktärer från hans tidigare böcker, Vi får även följa honom i brottsmål.

 

Jag gillar hans romaner betydligt bättre, noveller känns för kort med hans författarskap. Mer små teasers av vad  man kan få, än vad man fick.

 

Men novellerna var ingen besvikelse, man känner sig nöjd av det man får veta om dessa karaktärer men man vill som alltid ha mer av Lapidus.