nlg

Baksidan:


Det här året ska gå i segerhuvans tecken! Nu är det min tur!
Jag har kapacitet till att leva ett mycket innehållsrikare liv. I år slår jag äntligen igenom som skådis, får gigantiska filmroller och en fantastisk pojkvän! Det ska bli så härligt att pusta ut i den vita limon som kör mig mellan prisutdelningarna - underbar och älskad av alla.

Men vänta nu. Jag bor i världens minsta lägenhet. Allt i min garderob är från 1993. Och på jobbet åker jag runt med Filuren och löken i en rutten folkabuss och rappar om fortplantning för otacksamma skolbarn.
Nej, nu får jag sluta negga. Vem vet, man kanske blir upptäckt?
(Eller hur, det är ju jävligt stor chans att Colin Nutley sticker upp mitt i publiken när vi spelar för förstaklassarna i Gustavsbergsskolan.)

Det är något som inte stämmer i Isabella Eklöfs liv. Det är som om hennes riktiga liv, det hon egentligen är ämnad för att leva, aldrig sätter igång. När det stora chansen till förändring äntligen dyker upp kastar hon sig över den. Det är då det blir riktigt jobbigt.


Vad jag tyckte om boken:


Hon skriver på ett eget sätt, mer som man pratar med lätthet.
Det är en väldigt rolig bok i sig, och man mår bättre över sitt eget liv när man läser hur Isabellas liv är.
Hur hon kämpar och önskar. Och hur hon hämnas på mannen mot slutet är väldigt passande.